• FÖR UNGA
  • FÖR YRKESVERKSAMMA

VÅLDET I SVERIGE

I dag vet vi att barn som lever med vuxna som slår tenderar att ha en mycket negativ syn på relationer och att de riskerar att själva söka sig till relationer där de slår sin framtida partner eller själva blir slagna. Detta skapar en våldsspiral som orsakar mer våld. Utan rätt typ av skyddande faktorer, stöd och behandling blir barnen mycket påverkade och effekterna påverkar såväl individen som samhället.

Att två barn i varje klass upplever våld mot en närstående räknas idag som ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Att barn som upplever våld ofta far illa fastslogs internationellt redan under 1970-talet. Under 90-talet började frågan uppmärksammas i större utsträckning i Sverige och många organisationer har arbetat med frågan sedan dess. Flera insatser har gjorts för att förbättra situationen. Om barn är närvarande vid misshandel kan straffvärdet för brottet höjas (2001), enligt socialtjänstlagen ska barn som bevittnat våld betraktas som offer för brott och barn som bevittnat våld har rätt till en särskild brottskadeersättning (2006).

Det har regelbundet kommit signaler om att barn och unga som upplever våld inte får den hjälp de behöver. År 2012 konstaterade Socialstyrelsen att endast hälften av de anmälningar som rörde misstankar om att barn far illa ledde till att en utredning startades.

För att lagändringarna från 2003 och 2006 ska ha någon praktisk verkan krävs det bland annat att situationen där barn bevittnat våld utretts tillfredsställande av polis och socialtjänst. En kartläggning från 2009 finansierad av Rikspolisstyrelsen visade dock att polisen missade att uppmärksamma närvarande barn vid mer än hälften av gångerna en anmälan om kvinnovåld kommit in (214 av 496 barn i undersökningsunderlaget uppmärksammades). Dessutom fick socialtjänsten bara kännedom om 45 % av dessa 214 barn. Alltså fick inte ens en femtedel av barnen som kartläggningen utredde det stöd och de hade rätt till.

År 2014 utfärdade Socialstyrelsen nya föreskrifter om att rutinerna kring barn som bevittnat våld ska förbättras. Därefter kom tydligare regler i den så kallade förundersökningskungörelsen, vilket innebar att det i förundersökningsprotokollet ska antecknas om barn har befunnit sig i närheten av föräldrar som har slagit varandra och i så fall var barnet har befunnit sig.
FYSISK MISSHANDEL
13%
... har blivit fysiskt misshandlade i hemmet.
4-5%
... upplever regelbunden fysisk misshandel i hemmet.
BEVITTNANDE AV VÅLD
10%
... har bevittnat våld mellan närstående i hemmet.
SEXUELLA ÖVERGREPP
20%
... har någon gång blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp.
9%
... av alla tjejer har regelbundet utsatts
för sexuella övergrepp.
3%
... av alla killar har regelbundet utsatts
för sexuella övergrepp.
INTERNATIONELLT
Det är ofta svårt att göra raka jämförelser mellan olika länders lagstiftning, eftersom ett brott kan täckas av flera olika lagrum och tolkas på olika sätt. Klart är dock att barn som bevittnar våld i Nya Zeeland sedan 1995 har fullständig juridisk status som målsägande. Det innebär att en man eller kvinna som utsätter en person som barnet är beroende av för övergrepp samtidigt utgör ett brott mot barnet, om denne ser, hör eller riskerar att se eller höra övergreppet.  

I fem delstater i USA är våld inför barn ett separat brott som kan åtalas för sig eller tillsammans med misshandelsbrottet. 13 andra stater har lagstiftningar som innebär att misshandel i ett barns närvaro är en försvårande omständighet och kan leda till strängare straff i domstol. Det innebär oftare längre fängelsestraff och/eller högre bötesbelopp.
Källor: Allmänna Barnhuset (2000, 2007, 2011, 2016), Annerbäck et al. (2010), Broberg et al. (2011), Kogler (2005), SOU 2012:26, Yttrande Brottsoffermyndigheten 2004:56, www.childwelfare.gov.