att anmäla

En brottsanmälan kan komma in från socialtjänsten, den andra vårdnadshavaren, dig själv eller ett vittne som till exempel en släkting eller en granne som misstänker att det pågår våld i ditt hem. Efter att polisen fått information om att ett brott kan ha begåtts kontaktar de en åklagare och påbörjar en utredning. Då förhör de vittnen och samlar in bevismaterial. Det är åklagaren som sedan bestämmer om fallet ska tas till rättegång. Första steget är då en förhandling i tingsrätten. Tingsrätten är del av domstolen som bland annat tar hand om brott som sker inom familjen.

MÅLSÄGANDEBITRÄDE

En åklagare kan i dag bestämma att du ska få ett eget målsägandebiträde. För det krävs att åklagaren har en stark misstanke om att ett brott har begåtts i barnets hem och att barnet har nämnts i polisens förundersökning.

Ett målsägandebiträde är en person som företräder barnet i tingsrätten istället för en vårdnadshavare som inte är lämplig. En vårdnadshavare som utsätter ett barn eller en annan vuxen för våld har inte förmågan att tänka utifrån barnets bästa. För vissa barn kan det vara bra att ha med sig ett målsägandebiträde som har barnets bästa i åtanke samt är bra på att uttrycka sig. Målsägandebiträdets roll är att stärka barnets röst. Det är viktigt att det som du varit med om kommer fram i domstolen så att du får rätt stöd från samhället och att personen som begått brottet inte gör om samma sak igen.

SE BARNEN har jobbat hårt för att barn som bevittnat våld ska få målsägandestatus. Läs mer om det här.

FÖRUNDERSÖKNINGEN

Det svenska samhället har, genom att göra Barnkonventionen till lag, beslutat att barns rättigheter måste tas på större allvar. Ändå är det så att barnets röst är alldeles för svag i rättssystemet idag.

Till exempel måste det finnas information i förundersökningen om att du varit närvarande medan våld i hemmet pågått för att barnet ska få rätt till stöd och brottsskadeersättning. Om det inte är du själv som har gjort en ansökan till socialtjänsten eller anmälan till polisen så kan det hända att du glöms bort.

Det här tycker SE BARNEN är något som det svenska samhället måste bli bättre på: att synliggöra barnens upplevelser! Vi har nu jobbat för ett lagförslag till regeringen som vi hoppas ska röstas igenom i riksdagen i år. Lagförslaget säger att barn ska ha rätt till målsägandestatus vilket kommer innebära större stöd och rättigheter för barn som fått uppleva våld i hemmet.

VÅRDGARANTI

En vanlig konsekvens efter att ha utsatts för våld eller bevittnat våld är olika former av ohälsa. Alla barn oavsett var de är födda har rätt till att få vård i Sverige. Den här rätten kallas för vårdgaranti. Rätten till vårdgaranti innebär att du får ett första besök till en läkare inom tre dagar och ett första besök på barn- och ungdomspsykiatrin inom en månad. Du har alltså alltid rätt att söka vård på t.ex. ett sjukhus eller vårdcentral för att få hjälp och stöd.

PTSD KAN KOMMA SENARE

Ett barn som varit med om något chockerande eller smärtsamt kan börja må dåligt först när det kommer till en trygg plats. Det kan exempelvis bero på att händelser i vardagen börjar påminna om det jobbiga som varit, till exempel bilder, lukter eller olika ljud.

SOC måste ta i beaktning att den här typen av symptom kan dyka upp långt efter att du hamnat i en fysiskt trygg miljö. I vissa fall kan det röra sig om PTSD. PTSD står för posttraumatiskt stressyndrom och är ett symptom som visar att en utvecklat ett trauma när något svårt har hänt. I det här fallet måste du få hjälp att hantera dina överväldigande känslor och komma in i ett sammanhang där du känner dig trygg.

Vuxna runt omkring behöver också känna till att du lider av PTSD. Trauma kan drabba den som upplevt väldigt stark stress under en period i sitt liv. Det är normalt att känna en sådan stark stress över att ha tvingats uppleva våld i hemmet som barn. En person som lider av PTSD måste få hjälp med att hitta strategier för att hantera den traumatiska upplevelsen. Läs mer här. Det är viktigt att SOC i sin uppföljningsprocess tar i beaktning att vissa negativa effekter av bevittnat våld kan komma fram långt senare.

RÄTTEN ATT SLIPPA DOMSTOL

Du ska inte behöva berätta om dina upplevelser framför en massa människor i en rättssal. Ibland kan det ändå vara viktigt att få in information om barnets erfarenheter av det som hänt i hemmet. Du som varit utsatt för ett brott kan få prata om det som hänt med en person på barnahus. Den som pratar med dig ska vara utbildad i hur en pratar med barn på ett sätt så att det känner sig tryggt. Samtalet kan då spelas in och spelas upp i domstolen senare så att barnet inte behöver vara med i domstolen och prata inför alla som sitter där.

RÄTTEN TILL SKADESTÅND

Att behöva se, höra eller förstå att en vårdnadshavare utövar våld mot den andra föräldern eller någon annan som står barnet nära skadar dig. Skadan kan se olika ut för olika barn; den kan vara både psykisk och fysisk, men det är vanligt att en sådan upplevelse påverkar ens hälsa negativt på något eller flera sätt. Av den här anledningen har barn med erfarenhet av våld i hemmet rätt till en så kallad brottsskadeersättning. Det här gäller även om du till exempel varit med om att det gemensamma hemmet slagits sönder eller fått höra hur vårdnadshavaren hotat den andra föräldern.

Brottsskadeersättning är pengar som du får från Brottsmyndigheten. En förutsättning är dock att du har nämnts i polisens förundersökning, vilken endast sker i ungefär hälften av fallen. Hur mycket pengar barnet har rätt till beror på hur allvarligt brottet är. Ofta krävs det att gärningsmannen döms för att du ska få ersättning.

En person som varit utsatt för våld i hemmet som barn har rätt att söka om skadestånd från Brottsoffermyndigheten tills hen har fyllt 21 år.

BEDÖMNING AV DITT HÄLSOTILLSTÅND

Om du med erfarenhet av våld i hemmet tar kontakt med socialtjänsten så måste SOC även göra en bedömning av barnets hälsa. En person som utsatts för fysiskt våld behöver träffa en läkare som kan göra en bedömning av skador som finns på kroppen. Det här är både för att kunna ge dig behandling på sjukhuset och för att skadorna är viktiga bevis på att en vuxen har begått ett brott.

En behöver inte ha blivit slagen själv för att ha ont och må dåligt. Om du utsatts för psykiskt våld, såsom att ha bevittnat fysiskt våld, kommer SOC att kontakta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) direkt. SOC tar kontakt med BUP även när ett barn utsatts för fysiskt våld. Om du har symtom som visar att du lider av akut psykisk ohälsa behöver bedömningen också vara akut. Exempel på det kan vara risk- eller självskadebeteenden.

Du har rätt att få samtala med en psykolog även om måendet inte är så illa att du skadar dig själv. Psykologen du möter är expert på barn och unga liksom den problematik du behöver hjälp med.

VITTNES- OCH BROTTSOFFERSTÖD

Sedan 1 juli 2021 är det brottsligt att låta ett barn bevittna våld i hemmet. Dessutom gör sig gärningspersonen också skyldig till brott mot den som blir direkt utsatt för det fysiska våldet. Du som barn, som sett våldet hända, kan därför behöva vittna. Via Brottsofferjouren kan du få både brottsofferstöd och vittnesstöd, via möten eller per telefon.
Brottet behöver inte vara polisanmält, stödet är gratis och du kan vara anonym.

Om du har frågor, inte vet vart du ska gå eller känner dig nervös, rädd eller orolig inför att vittna kan våra vittnesstöd ge dig stöd och råd. Vittnesstöd är ideellt engagerade personer som ger stöd och information till vittnen och målsäganden (brottsutsatta) i samband med en rättegång. Vittnesstöden finns på plats i domstolen och informerar om hur rättegången går till, svarar på frågor och följer upp upplevelsen av rättegången. Vittnesstöden kan även se till att du får vänta i ett separat rum, så att du inte behöver möta den tilltalade (den misstänkta gärningspersonen) eller målsäganden (den brottsutsatta) utanför rättssalen.